Energi

Energi är kanske den mest kritiska faktorn i hästens kost. Energi i sig är inte ett näringsämne, men det krävs för att hästen ska kunna röra sig, andas, upprätthålla kroppskonditionen, matsmältningen, blodcirkulationen och många andra kroppsfunktioner (3). Hästar behöver energi för att upprätthålla grundläggande metaboliska funktioner, bibehålla kroppskonditionen och utföra aktiviteter som att gå, springa och arbeta. Hästens energi kommer främst från kolhydrater och fett, som metaboliseras för att driva kroppens funktioner (3).

Kolhydrater i hästens kost kommer främst från foder som hö och bete, men även från spannmål som havre, korn och majs. Kolhydraterna kan delas in i två typer: strukturella och icke-strukturella (3). Enligt Zynda et al (2022) består strukturella kolhydrater, som finns i hö och gräs, huvudsakligen av cellulosa, som bryts ner av mikrober i hästens baktarm (3). Icke-strukturella kolhydrater, som sockerarter och stärkelse i spannmål, bryts ner snabbare och ger snabb energi (3). Försiktighet måste iakttas när det gäller spannmål, eftersom ett för stort intag av stärkelse kan leda till problem som kolik och fång.

Fetter är en annan viktig energikälla för hästar, särskilt för dem som har ett högt energibehov. Fett ger mer än dubbelt (cirka 2,25 gånger) så mycket energi per gram jämfört med kolhydrater, vilket gör det till ett värdefullt tillskott i foder till prestationshästar (3). Fettkällor kan vara vegetabiliska oljor eller kommersiella fetttillskott. Till skillnad från kolhydrater medför fett inte någon risk för matsmältningsstörningar om det ges i måttliga mängder.

Protein 

Protein är nödvändigt för tillväxt, reparation och underhåll av vävnader, inklusive muskler, hud, hår och hovar (4). Hästar är också beroende av protein för att producera enzymer och hormoner som reglerar kroppsfunktioner. Protein består av aminosyror, varav vissa är essentiella och måste erhållas via kosten eftersom hästens kropp inte kan syntetisera dem.

Proteinkällor av hög kvalitet inkluderar hö från baljväxter som alfalfa och sojabönor samt kommersiellt framställda foder som innehåller tillräckliga halter av aminosyror som lysin, som ofta är den första begränsande aminosyran i hästfoder. Unga hästar, dräktiga eller digivande ston och hästar som arbetar hårt har ett ökat proteinbehov. Även om protein är viktigt kan ett överskott av protein leda till onödig stress på njurarna och ökat vattenbehov, så det är viktigt att säkerställa ett balanserat intag.

Indikatorer på proteinbrist är en matt eller grov päls, viktminskning och minskad tillväxt, mjölkproduktion och allmän prestationsförmåga (4).

Vitaminer  

Vitaminer är organiska föreningar som spelar en viktig roll i många fysiologiska processer. Enligt Kentucky Equine Research (2011) behöver hästar både fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) och vattenlösliga vitaminer (B-komplex och C) (5). 

Vitamin A: är viktigt för synen, fortplantningen och immunförsvaret. Hästar får vanligtvis tillräckligt med A-vitamin från färskt foder, men lagrat hö förlorar sitt vitamininnehåll över tid, så tillskott kan vara nödvändigt under vintermånaderna.

Vitamin D: är viktigt för kalciumreglering och benhälsa. Hästar syntetiserar D-vitamin från solljus, men hästar som hålls inomhus eller i områden med begränsat solljus kan behöva tillskott.

Vitamin E: fungerar som en antioxidant och skyddar cellerna från oxidativ skada. Det är också viktigt för muskelhälsan och immunförsvaret. Vitamin E finns vanligtvis i färskt bete, men liksom vitamin A minskar dess nivåer i lagrat foder.

Vitamin K: krävs för blodkoagulering och är vanligtvis rikligt förekommande i grönfoder och produceras av tarmmikrober.

B-komplex vitaminer är involverade i energimetabolismen och produktionen av röda blodkroppar. Dessa syntetiseras i allmänhet av bakterier i hästens tarm, men hästar med dålig tarmhälsa kan behöva tillskott. C-vitamin syntetiseras i levern, och under normala förhållanden behöver hästar inte C-vitamin via kosten.

Mineraler

Mineraler delas in i två kategorier: makromineraler och mikromineraler, som båda är viktiga för hästens hälsa (6).

Makromineraler, som kalcium, fosfor, magnesium, natrium, kalium, klorid och svavel, krävs i större mängder (6). Kalcium och fosfor är särskilt viktiga för benhälsan, med en idealisk kalcium-fosfor-kvot på cirka 2:1. Magnesium är involverat i muskelfunktionen, och natrium, kalium och klorid upprätthåller vätskebalansen och nervfunktionen. En saltslickare eller ett elektrolyttillskott kan bidra till att säkerställa ett tillräckligt intag av dessa mineraler, särskilt för hästar som svettas mycket.

Mikromineralerinklusive koppar, zink, selen och järn, behövs i spårmängder men är ändå avgörande för många kroppsfunktioner (6). Selen fungerar till exempel tillsammans med vitamin E som en antioxidant, och zink främjar hudens och hovarnas hälsa. Hästar som betar på selenfattig mark kan behöva tillskott, eftersom otillräckligt selen kan leda till muskelsjukdomar.

Vatten  

Vatten är utan tvekan det viktigaste näringsämnet för hästar. En genomsnittlig häst behöver 25 till 55 liter vatten per dag (eller 5 liter vatten per 100 kg kroppsvikt), men detta kan variera beroende på temperatur, arbetsbelastning och dietfaktorer. Hästar som äter torrfoder, t.ex. hö, behöver mer vatten än hästar som går på färskt bete (7). Uttorkning kan leda till allvarliga hälsoproblem som kolik och uppstötningar, så det är viktigt att hästar alltid har tillgång till rent och friskt vatten (1).

Fiber

Fibrer är en viktig del av hästens kost, eftersom hästar är naturliga gräsätare med matsmältningssystem som är utformade för att bearbeta fibröst växtmaterial (1). Foder som gräs, hö och hösilage står för huvuddelen av hästens fiberintag. Fibrerna fermenteras av mikrober i hästens tjocktarm och producerar flyktiga fettsyror som fungerar som en viktig energikälla.

Grovfoder är en viktig källa till fibrer och viktiga näringsämnen, men dess näringssammansättning, inklusive sockerinnehåll, kan variera (1). För att säkerställa att din häst får i sig rätt näringsämnen kan du skicka ett grovfoderprov till ett foderföretag för analys. De kan ge insikter om resultaten, vilket är särskilt viktigt om din häst är överviktig, har ekvint metaboliskt syndrom (EMS) eller är benägen att drabbas av fång. I sådana fall är det vanligtvis säkrare att använda grovfoder med mindre än 10-12% socker och stärkelse (1).

En fiberrik kost bidrar till att upprätthålla tarmhälsan, förebygga kolik och främja naturligt ätbeteende. Det rekommenderas att hästar konsumerar minst 1,5-2 % av sin kroppsvikt i grovfoder dagligen (2). Utfodring med för lite fibrer kan leda till matsmältningsstörningar, beteendeproblem och viktnedgång.