01
Inledning
Viktkontroll är en komplex fråga som påverkar både människor och djur. Även om människor och hästar skiljer sig mycket åt i fråga om fysiologi och miljöbehov finns det intressanta paralleller när det gäller viktkontroll. Deras metaboliska processer, känslighet för miljö- och kostförändringar och aktivitetsnivåernas inverkan på deras allmänna hälsa skapar anmärkningsvärda jämförelsepunkter. Båda djurslagen är ofta föremål för missuppfattningar kring utfodringsmetoder, och missförstånd kring foderbehov kan leda till hälsokomplikationer. Den här artikeln utforskar de gemensamma principerna för viktkontroll hos människor och hästar och belyser de likheter och fallgropar som finns när det gäller att hantera kost och ämnesomsättning för optimal hälsa.
02
Metaboliska paralleller: Människans och hästens fysiologi
Kärnan i viktkontrollen hos både människor och hästar är ämnesomsättningen, den biologiska process genom vilken kroppen omvandlar föda till energi (2). Både människor och hästar har utvecklat system som anpassar sig till miljöförändringar, aktivitetsnivåer och kaloriintag (3). Förståelse för dessa processer ger insikter i hur viktökning eller viktminskning kan uppstå och understryker vikten av lämpliga utfodrings- och träningsstrategier.
Hästar är växtätare och har ett mycket specialiserat och komplext matsmältningssystem som är utformat för att bearbeta fibrösa växtmaterial (4). Enligt British Horse Society är hästens mag-tarmsystem byggt för ett nästan konstant betande, vilket ger en stadig ström av fibrer som driver deras ämnesomsättning (4). Den mikrobiella fermenteringsprocessen i baktarmen bryter ner fibrerna och producerar energi och andra viktiga näringsämnen (4). Människan däremot är allätare och behöver en balans mellan kolhydrater, proteiner och fetter för att tillgodose sina metaboliska behov (5). Även om människor inte är beroende av mikrobiell fermentering i samma utsträckning, spelar tarmfloran fortfarande en viktig roll när det gäller att bearbeta livsmedel och upprätthålla metabolisk hälsa (5).
Trots dessa skillnader påverkas både människor och hästar av kaloriintag och -förbrukning. Överdrivet kaloriintag utan tillräcklig fysisk aktivitet leder till viktuppgång, medan kalorirestriktion eller ökad fysisk ansträngning leder till viktminskning (2). Båda djurslagen upplever dessutom säsongsvariationer i ämnesomsättningen (2). Enligt Johnson et al (2009) medför vintermånaderna ofta en långsammare ämnesomsättning hos hästar på grund av minskad aktivitet och kallare temperaturer, ungefär som människans tendens att gå upp i vikt under de kallare årstiderna när den fysiska aktiviteten kan minska och kaloriintaget kan öka (2). Kentucky Equine Research ger dock ett annat perspektiv och konstaterar att hästar tenderar att gå ner i vikt under vintern eftersom de förbränner mer kalorier för att hålla sig varma (11). Under kallare månader måste deras kroppar generera mer värme, vilket ökar deras energibehov (11). Om de inte får i sig tillräckligt med kalorier för att möta detta behov börjar de använda lagrat fett som bränsle, vilket leder till viktminskning. Under vintern kan dessutom tillgången till betesmarker vara begränsad, vilket minskar deras tillgång till näringsrikt foder (11). Kombinationen av ökat kaloribehov och minskad tillgång på föda gör att hästar ofta går ner i vikt på vintern (11).
Dessa gemensamma mönster visar att viktkontroll hos både människor och hästar i hög grad påverkas av miljöförhållanden, kost och aktivitetsnivåer.
03
Kaloriintag: Människors och hästars behov
Kaloriintaget är en kritisk faktor för viktkontroll och genom att förstå det genomsnittliga behovet för människor och hästar kan man klargöra hur kosten spelar roll för att bibehålla eller förändra kroppsvikten. I Storbritannien och många andra länder uttrycks energibehovet ofta i MegaJoule (MJ). För jämförelsens skull anger vi även motsvarande i megakalorier (Mcal), som är vanligt förekommande i vissa regioner. En MegaJoule (MJ) motsvarar ungefär 0,239 Mcal.
Som tidigare nämnts varierar det genomsnittliga dagliga kaloribehovet för människor beroende på faktorer som ålder, kön och aktivitetsnivå. Enligt NHS behöver en vuxen kvinna normalt cirka 8,4 MJ (2 000 kilokalorier eller kcal) per dag, medan en vuxen man behöver cirka 10,5 MJ (2 500 kcal) (6). Denna mängd kan öka för mer aktiva individer eller minska för dem med en mer stillasittande livsstil.
Hästar har däremot ett mycket högre energibehov. En genomsnittlig vuxen häst, beroende på storlek och aktivitetsnivå, behöver i allmänhet mellan 63 och 126 MJ (15 och 30 Mcal) smältbar energi (DE) per dag (1). Här är ett exempel på hästens dagliga energibehov enligt American Veterinary Medical Association (1) :
Det är viktigt att hästägare anpassar dieten utifrån hästens arbetsbelastning, storlek och kroppskondition och ser till att rätt balans mellan grovfoder, spannmål och andra fodertyper upprätthålls för att tillgodose energibehovet utan att leda till överdriven viktökning eller hälsoproblem.
Genom att förstå terminologin och energibehoven inom både human- och hästnäring blir det lättare att göra meningsfulla jämförelser och undvika de vanliga fallgroparna med över- eller underutfodring.
04
Kost och aktivitet: Balans mellan input och output
Förhållandet mellan kost och aktivitet är en viktig aspekt av viktkontroll hos både människor och hästar. Båda arterna kräver en noggrann balans mellan kaloriintag och energiförbrukning för att bibehålla en hälsosam vikt. Denna balans rubbas dock ofta av moderna utfodringsmetoder och livsstilsförändringar, vilket kan leda till metaboliska störningar och fetma (7).
Människor äter idag ofta mycket bearbetade livsmedel och raffinerat socker, vilket bidrar till ett överskott av kalorier och en kraftig ökning av fetma. Den stillasittande karaktären hos många moderna livsstilar förvärrar detta problem. Regelbunden fysisk aktivitet är avgörande för att upprätthålla en sund ämnesomsättning, men många individer misslyckas med att uppnå de rekommenderade motionsnivåerna. När kaloriintaget konsekvent överstiger energiförbrukningen lagrar kroppen överskottsenergin som fett, vilket leder till viktökning.
På samma sätt kan hästar drabbas av viktrelaterade problem när deras diet inte är anpassad till deras aktivitetsnivåer. Hästar som hålls i stall med begränsad utevistelse eller motion gör ofta inte av med tillräckligt med energi för att balansera kaloriintaget, vilket leder till viktuppgång (8). Dessutom kan vissa hästägare överutfodra sina hästar i den felaktiga tron att mer mat är lika med bättre hälsa, utan att inse att en obalans mellan kost och aktivitet kan leda till metaboliska tillstånd som ekvint metaboliskt syndrom (EMS) eller fång (8).
Det är värt att notera att inte alla hästar eller människor går upp i vikt på samma sätt, även om de utsätts för liknande förhållanden. Precis som människor kan ha en benägenhet att gå upp eller ner i vikt på grund av genetiska faktorer eller ämnesomsättning, uppvisar hästar också individuella variationer i sin förmåga att gå upp eller ner i vikt. Vissa hästar, särskilt inhemska raser som shetlandshästar och welshponnyer, är benägna att gå upp i vikt och är kända som "good doers", vilket innebär att de kan hålla vikten på foder av relativt låg kvalitet (9). På samma sätt har vissa människor en långsammare ämnesomsättning, vilket gör det svårare för dem att gå ner i vikt även om de ägnar sig åt regelbunden fysisk aktivitet.
05
Missuppfattningar inom utfodring: Människans och hästens perspektiv
Utfodringsrutiner är ett annat område där man kan dra paralleller mellan människor och hästar. I båda fallen finns det många missuppfattningar om kostbehov, vilket ofta leder till hälsokomplikationer.
Många människor kämpar för att förstå sina egna näringsbehov, vilket har lett till en spridning av modedieter, felaktig information och ohälsosamma matvanor. Till exempel kan överdriven begränsning av kalorier eller hela livsmedelsgrupper, som kolhydrater, leda till näringsbrister och metaboliska obalanser. Å andra sidan bidrar överdriven konsumtion av starkt bearbetade livsmedel, fulla av socker och ohälsosamma fetter, till fetma och därmed sammanhängande hälsoproblem. Dessa missförstånd beror ofta på motstridig information om vad som utgör en hälsosam kost.
På samma sätt missbedömer hästägare ofta sina hästars näringsbehov. Ett vanligt misstag är att överutfodra med spannmål eller kraftfoder, vilket ofta är onödigt för hästar som inte arbetar hårt. Hästar har utvecklats för att trivas på en foderbaserad diet, där deras energi främst kommer från fibröst växtmaterial. Att utfodra dem med för mycket spannmål kan leda till en överbelastning av stärkelse, vilket kan leda till matsmältningsbesvär och till och med allvarliga tillstånd som kolik eller fång (10). Dessutom är det många hästägare som inte anpassar hästarnas kost efter deras aktivitetsnivå eller kroppskondition. Hästar som inte arbetar regelbundet kan behöva betydligt färre kalorier än de som tränas eller tävlar, men ägarna kan ändå fortsätta att ge dem samma mängd foder.
En annan missuppfattning är att alla hästar, oavsett storlek eller arbetsbelastning, kräver samma mängd foder. I själva verket bör hästens diet noggrant anpassas till dess storlek, ålder, arbetsbelastning och ämnesomsättning. Ponnyer och mindre hästar behöver i allmänhet mindre foder än större raser, och hästar som tenderar att gå upp i vikt bör ges en kalorifattigare diet och deras foderintag bör övervakas noga (2). På samma sätt förbises ofta portionskontroll och kvaliteten på den mat som konsumeras hos människor, vilket leder till överätning och viktuppgång.
06
Slutsats
Parallellerna mellan viktkontroll hos människor och hästar visar hur viktigt det är att förstå både de fysiologiska och miljömässiga faktorer som påverkar viktuppgång och viktnedgång. Hos båda djurslagen kan felaktig hantering av kost och aktivitetsnivåer leda till allvarliga hälsoproblem, men det finns enkla åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta. Att övervaka kaloriintaget, anpassa dieten till aktivitetsnivån och undvika vanliga missuppfattningar om utfodring är viktiga strategier för att upprätthålla en hälsosam vikt och metabolisk balans hos både människor och hästar. Oavsett om man hanterar vikten hos en häst eller en människa är ett personligt och välinformerat förhållningssätt nyckeln till att uppnå långsiktig hälsa och välbefinnande.
Referenser
[1] American Veterinary Medical Association. (2021, 1 februari). Hur man matar en hästidrottare.
[2] Johnson, P. J., Wiedmeyer, C. E., Messer, N. T., & Ganjam, V. K. (2009). Medicinska konsekvenser av fetma hos hästar - lärdomar för fetma hos människor. Journal of diabetes science and technology, 3(1), 163-174.
[3] Luca, F., Perry, G. H., & Di Rienzo, A. (2010). Evolutionära anpassningar till dietförändringar. Årlig genomgång av näring, 30, 291-314.
[4] Det brittiska hästsamfundet. (2024, 31 juli). Matsmältningssystemet.
[5] Singh, R. K., Chang, H. W., Yan, D., Lee, K. M., Ucmak, D., Wong, K., Abrouk, M., Farahnik, B., Nakamura, M., Zhu, T. H., Bhutani, T. & Liao, W. (2017). Kostens påverkan på tarmmikrobiomet och konsekvenser för människors hälsa. Journal of translational medicine, 15(1), 73.
[6] NHS. (2024). Förstå kalorier.
[7] Romieu, I., Dossus, L., Barquera, S., Blottière, H. M., Franks, P. W., Gunter, M., Hwalla, N., Hursting, S. D., Leitzmann, M., Margetts, B., Nishida, C., Potischman, N., Seidell, J., Stepien, M., Wang, Y., Westerterp, K., Winichagoon, P., Wiseman, M., Willett, W. C., & IARC:s arbetsgrupp för energibalans och fetma (2017). Energibalans och fetma: vilka är de viktigaste drivkrafterna? Cancer causes & control : CCC, 28(3), 247-258.
[8] Blå Korset. (2024). Förebyggande och hantering av fetma hos hästar.
[9] Durham, A. E., Frank, N., McGowan, C. M., Menzies-Gow, N. J., Roelfsema, E., Vervuert, I., Feige, K. & Fey, K. (2019). ECEIM:s konsensusuttalande om metaboliskt syndrom hos hästar. Journal of veterinary internal medicine, 33(2), 335-349.
[10] Hughes, C. (2023, 27 september). Acidos laminit - acidos, frodigt gräs och laminit. Förbättra veterinärmedicinsk praxis.
[11] Kentucky Equine Research. (2023, 10 april). Spring Bulk: Att lägga vikt på hästar efter vintern.
OM EQUINECTAR
Beskrivning
EquiNectar® är är ett naturligt fodertillskott som är vetenskapligt bevisat att
- Återställ balansen i din hästs tarmbakterier
- Hjälp din häst att maximera nyttan av sitt foder
- Förbättra din hästs kondition
Mer information
EquiNectar® tillverkas av Tharos Ltd i Storbritannien. Det är en naturlig källa till matsmältningsenzymer och innehåller endast följande ingredienser:
- Vårt patenterade enzymrika maltextrakt
- Triglycerider med medellång kedja (från kokosolja)
- Kaliumsorbat
För mer information om enzymerna i EquiNectar®. ta en titt på ingredienser och enzymer sida.
Hur man matar
Tillsätt helt enkelt EquiNectar® till till din hästs dagliga foder och använd tabellen för utfodringsmängd för att bestämma rätt mängd.
För detaljerade instruktioner om hur du introducerar EquiNectar, vänligen läs den omfattande Guide för utfodring sida.
